Annars hade vi riktigt mysigt. Jag saknar dem verkligen, och det är så tråkigt att de bor så långt bort. Jag vill bara kunna springa upp på väg hem från skolan eller om vi råkar ha en ledig dag samtidigt, bara kunna springa ut och ta en fika ihop.
Men jag ska fixa mitt förbannade körkort snart. Det hade ju varit klockrent att ha nu när jag är gravid också och inte kan dricka. Då kan man köra även när man ska iväg på, till exempel som igår, på middag.
Sen känner jag knappen lite då och då. Den möblerar om där inne. Det gör inte ont men det känns. Jag vet inte hur jag ska förklara det. Men det är spännande och det känns mer verkligt hela tiden.
Nu jag ska krypa upp till Tobias som ligger och sover bredvid mig, jag är hungrig och vill ha frukost, nu är sovmorgonen slut!
/Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar